född 2 november 1858, död i december 1932, var en svensk idealistisk konstnär. Krouthen föddes i Linköping och var son till handlaren Conrad Krouthen och Hilda Åberg. Släkten Krouthen kom från Norrköping och flera generationer hade arbetat som tenngjutare. Familjenamnet Krut ändrades genom att varubeteckningen Krut-tenn förfranskades till Krouthen. Conrad Krouthen kom till Linköping 1850 och startade en manufakturaffär vid Stora torget. Affären gick bra och 1857 kunde han gifta sig med sömmerskan Hilda Åberg. Krouthen kunde växa upp i ett välmående hem och han fick börja skolan på läroverket i Linköping. Vid 14 års ålder slutade han skolan och började arbeta åt fotografen och målaren Svante Leonard Rydholm som hade en atelje vid St. Larsplan. Krouthen fick lära sig grunderna i både målning och fotografering och vid 16 års ålder började han på Konstakademiens principskola i Stockholm 1875. Den treåriga utbildningen innebar att eleverna fick lära sig att rita av klot och profiler, djur och växter. Efter de tre åren fick Krouthen fortsätta vid akademin. I kursen "Lägre antiken" fick eleverna rita av gipsmodeller, i "Högre antiken" teckna efter levande model och i "Landskapsskolan" fick eleverna måla landskap. Under studietiden sökte sig många elever utanför skolan och Krouthen lärde känna konstnären Edvard Perseus. Perseus var kritisk till utbildningen på akademin och tog med sina elever bland annat till Mariefred och Gripsholms slott för att måla av naturen.  Related Paintings of johan krouthen :. | Strand med badande pojkar | trappa i tradgardsforeningen | hostakke | Three reading women in a summer landscape | soren kroyer |
Related Artists:
Pooley, Thomas
b.1646-d.1722
Thomas Seddon
1821-1856
Nicolas Lancret
French 1690-1743 Nicolas Lancret (22 January 1690 ?C 14 September 1743), French painter, was born in Paris, and became a brilliant depicter of light comedy which reflected the tastes and manners of French society under the regent Orleans. His first master was Pierre d'Ulin, but his acquaintance with and admiration for Watteau induced him to leave d'Ulin for Gillot, whose pupil Watteau had been. Two pictures painted by Lancret and exhibited on the Place Dauphine had a great success, which laid the foundation of his fortune, and, it is said, estranged Watteau, who had been complimented as their author. Lancret's work cannot now, however, be taken for that of Watteau, for both in drawing and in painting his touch, although intelligent, is dry, hard and wanting in that quality which distinguished his great model; these characteristics are due possibly in part to the fact that he had been for some time in training under an engraver. The number of his paintings (of which over eighty have been engraved) is immense; he executed a few portraits and attempted historical composition, but his favorite subjects were balls, fairs, village weddings, etc. The British Museum possesses an admirable series of studies by Lancret in red chalk, and the National Gallery, London, shows four paintings--the "Four Ages of Man" (engraved by Desplaces and l'Armessin), cited by d'Argenville amongst the principal works of Lancret. In 1719 he was received as Academician, and became councillor in 1735; in 1741 he married a grandchild of Boursault, author of Aesop at Court.